Psykisk hälsa omfattar ett brett spektrum av tillstånd som påverkar vår sinnesstämning, våra känslor och vårt beteende.
Dessa tillstånd, även kallade psykiska störningar, kan variera i svårighetsgrad och symtom, och klassificeras i olika kategorier för att underlätta diagnos och behandling.
Ett exempel på en specifik kategori är ångestsyndrom, som är en av de vanligaste formerna av psykiska hälsoproblem. År 2019 hade 301 miljoner människor en ångeststörning, vilket visar hur vanligt det är i hela världen[3].
Ångestsyndrom kännetecknas av ihållande känslor av överdriven rädsla och oro som stör den dagliga verksamheten. Dessa känslor kan åtföljas av fysiska symtom som svettningar, nervositet, ökad hjärtfrekvens, trötthet och sömnstörningar. Dessa störningar kan också ha en negativ inverkan på individens livskvalitet och dagliga funktion.
Klassificeringen av psykiska störningar är avgörande för att standardisera diagnos och behandling. De två vanligaste klassificeringssystemen är Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5-TR) från American Psychiatric Association och International Classification of Diseases (ICD-11) från Världshälsoorganisationen. Dessa två system försöker dela in psykiska sjukdomar i diagnostiska kategorier baserat på beskrivningen av symtom och sjukdomsförlopp[2, 4].
Trots att det finns effektiva behandlingar är det tyvärr många människor som lider av psykiska störningar som inte har tillgång till lämplig vård. Dessutom utsätts dessa personer ofta för stigmatisering, diskriminering och kränkningar av deras rättigheter[3]. Det är därför viktigt att främja större förståelse och acceptans för psykisk hälsa i samhället.