Personlighetsstörningar är psykologiska tillstånd som påverkar hur en individ tänker, känner och samspelar med andra. Det är långt ifrån ovanligt att kunskapen om dessa störningar haltar, och många förstår dem inte alls eller bara ytligt – trots att de i hög grad kan forma livskvaliteten både för den drabbade och närstående.
För att bädda för en bättre inblick i vad som verkligen särskiljer olika personlighetsstörningar, presenteras här symtom, igenkännbara drag och de vanligaste indelningarna enligt aktuellt fältarbete och erfarenhetsbaserad kunskap.
Vad är en personlighetsstörning?
Definition och särdrag
Det en personlighetsstörning brukar handla om är ett mönster av tankar, känslor och beteenden som sitter djupt, men också påverkar vardagen på ett sätt som med tiden kan bli handikappande.
Hur ihållande och allvarligt det blir varierar, men många märker att problemen följer dem under lång tid – särskilt när det gäller att skapa stabila, förtroendefulla relationer. Det framhävs ofta att symtombilden är unik från person till person och kan skilja sig markant inom samma diagnos. En erfaren behandlare nämner att omgivningen lätt underskattar den inbördes variationen hos individer med samma typ av störning.
Hur är vardagen?
Många med personlighetsstörning vittnar om att känslan av att bli feltolkad är vanlig. En deltagare i en stödgrupp beskrev hur till och med enkla vardagshändelser kan kännas övermäktiga när det sociala samspelet ställer krav. Just där visar sig ofta svårigheten att passa in socialt. Om samhällets förståelse för dessa svårigheter faktiskt ökat på senare år är svårt att bedöma, men det finns fortfarande stort utrymme för förbättring.
Klassificering av personlighetsstörningar
Tre huvudkluster enligt DSM-5
Inom ramen för Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) talar man ofta om tre huvudgrupper, så kallade « kluster », för att tydliggöra vissa gemensamma drag, även om skillnaderna mellan personer förstås är betydande.
-
Kluster A – Excentriska typer:
Här återfinns drag som omgivningen ibland tolkar som ovanliga eller udda. Ett par exempel utgör schizotyp personlighetsstörning (ovanliga föreställningar, hög social osäkerhet), paranoid personlighetsstörning (tydlig misstänksamhet och känsla av att bli motarbetad), samt schizoid personlighetsstörning (stora svårigheter med närhet och social lust). Ett flertal psykologer påpekar att inåtvändheten ofta upptäcks sent, vilket ibland leder till missförstånd under uppväxten. Social distans och återhållsamhet är påtagligt inom denna grupp. -
Kluster B – Dramatiska störningar:
Det här klustret kännetecknas av intensiva, svängande känslolägen och impulsiva ageranden. Exempel är antisocial personlighetsstörning (starka tendenser till att bortse från andras gränser och ibland manipulativt beteende), borderline personlighetsstörning (kraftiga humörskiftningar, problem med relationer), histrionisk personlighetsstörning (sökande efter uppmärksamhet och starkt känslouttryck) samt narcissistisk personlighetsstörning (överdriven självupptagenhet och låg empati). Kortvariga, intensiva relationer och konflikter förekommer inte sällan, enligt flera terapeuter. -
Kluster C – Ångest- och trygghetsrelaterade störningar:
Här dominerar oro och osäkerhet. Typiskt ses undvikande personlighetsstörning (uttalad social ängslan och känsla av underlägsenhet), beroende personlighetsstörning (behov av omvårdnad och svårigheter att fatta egna beslut), samt tvångsmässig personlighetsstörning (fixering vid ordning, perfektionism och kontroll). Vissa berättar att deras närstående tidigt märkt ett utpräglat kontrollbehov eller stark önskan om trygghet – något som ofta förstärks i perioder av ökad stress. Regelbunden oro och behov av struktur sticker ut här, enligt kliniker.
Skillnader och överlapp mellan klustren
Kan en individ visa drag från flera kluster samtidigt? Ja, det förekommer, särskilt när samsjuklighet med exempelvis depression eller ångest finns där. Flera forskare har lyft fram att diagnostik ibland missar de överlapp som ger mest problem i vardagen.
Hur känner man igen symtomen på personlighetsstörningar?
Typiska tecken i vardagen
Även om varje störning har i regel sina egna särskilda svårigheter, så brukar vissa tecken väcka funderingar på att bemötandet eller mönstret sticker ut från det vanliga. Här är några:
- Upprepade problem med att skapa eller bibehålla fungerande relationer; en envis känsla av distans kan göra sig påmind gång på gång
- Emotionella reaktioner kan vara oproportionerligt starka eller så stämmer känsloyttringarna dåligt med situationen
- Impulsivitet eller självskadebeteende uppmärksammas ibland – vissa personer berättar att det sker utan egentlig förvarning
- Stort kontrollbehov eller betydande beroende av någon annan är också relativt vanligt, särskilt i nya eller krävande miljöer
- Enstaka eller återkommande tomhetskänsla och missnöje utan tydlig orsak; vissa beskriver det som ”en känsla av att något saknas inombords”
Mikroberättelser från vardagen
En stödperson berättade nyligen om en individ som undvek sociala tillställningar i flera år av rädsla för att inte passa in. En annan beskrev hur omgivningens oförståelse kunde förvärra det egna självförtroendet. Man frågar sig om insatser, särskilt i unga år, kan göra en verklig skillnad i det långa loppet.
När rekommenderas att söka hjälp?
Om du eller någon närstående ser att den här typen av utmaningar återkommer, kan det vara tryggt att vända sig till psykolog eller psykiater för ett inledande samtal. Många experter understryker att tidig kontakt ofta hjälper till att förstå och hantera problemen på sikt. Flera personer har lyft att det var först efter professionell vägledning som de fick syn på mönstren bakom det som kändes svårgripbart. Behandlingar anpassas i regel efter personens situation och aktuella symtom; någon självklar quick-fix finns inte, men mycket talar för att man kan hitta sätt att må bättre och hantera vardagen mer hållbart.
