Komorbiditet är en term som används alltmer inom hälsa och medicin. Den avser samtidig förekomst av två kroniska eller akuta sjukdomar hos en och samma individ. Komorbiditet kan ha varierande grad av inverkan på patienternas hälsa och livskvalitet. I den här artikeln tittar vi på de olika aspekterna och konsekvenserna av komorbiditet.
De olika typerna av komorbiditet
Komorbiditet kan delas in i flera kategorier beroende på dess ursprung, natur och påverkan på patientens hälsa:
- Associativ komorbiditet: vissa sjukdomar tenderar att uppträda tillsammans, utan något uppenbart orsakssamband. Till exempel kan en person som lider av diabetes också utveckla ledproblem.
- Kausal komorbiditet: här finns ett orsakssamband mellan två tillstånd. Till exempel kan högt blodtryck leda tillhjärtsvikt.
- Inducerad komorbiditet: detta är komorbiditet som uppstår till följd av behandling av sjukdomar. Till exempel kan vissa läkemedel som används för att behandla cancer leda till kardiovaskulära komplikationer.
- Blandadkomorbiditet: detta är en kombination av två eller flera av ovanstående kategorier.
Förekomsten av komorbiditet i befolkningen
Komorbiditet är ett vanligt fenomen i befolkningen och dess prevalens ökar med åldern. Det är därför viktigt att ta hänsyn till multipla hälsoproblem hos äldre när man ställer en diagnos. Kroniska sjukdomar som diabetes, högt blodtryck och cancer står för en stor andel av de observerade samsjukligheterna.
Den potentiella effekten av samsjuklighet på patienternas hälsa
Förekomsten av samsjuklighet kan ha ett antal effekter på patienternas hälsa:
- Försämradprognos: vissa komorbiditeter kan leda till en snabbare försämring av patientens hälsotillstånd. Exempelvis löper covid-19-patienter med diabetes större risk att utveckla en allvarlig form av sjukdomen.
- Svårare att hantera: förekomsten av flera sjukdomar samtidigt kan göra den medicinska hanteringen mer komplicerad och ibland till och med ändra svaret på behandlingen.
- Läkemedelsinteraktioner: behandling av flera sjukdomar samtidigt kan leda till läkemedelsinteraktioner som är farliga för patientens hälsa.
- Minskad livskvalitet: samsjuklighet kan begränsa en patients fysiska och intellektuella kapacitet, förkorta den förväntade livslängden eller minska livskvaliteten på grund av de symtom som orsakas av de olika sjukdomarna.
Faktorer som kan främja uppkomsten av samsjuklighet
Det finns ett antal faktorer som kan bidra till utvecklingen av samsjuklighet:
- Åldrande: När vi åldras blir våra kroppar mindre motståndskraftiga mot infektioner och sjukdomar. Äldre människor löper därför större risk att utveckla flera sjukdomar.
- Ärftlighet: vissa genetiska anlag kan vara orsaken till att flera sjukdomar uppträder samtidigt hos en individ.
- Exponering för miljöfaktorer: att leva i en förorenad miljö eller ha exponerats för giftiga ämnen kan öka risken för att utveckla vissa sjukdomar och därmed uppmuntra uppkomsten av komorbiditet.
- Livsstilsvanor: dålig kost, rökning, överdriven alkoholkonsumtion eller brist på fysisk aktivitet kan också bidra till utvecklingen av kroniska sjukdomar och därmed samsjuklighet.
Förebygga samsjuklighet: några tips
För att begränsa risken att drabbas av samsjuklighet rekommenderar vi en hälsosam livsstil och hygien:
- Äten balanserad kost: ät frukt och grönsaker och begränsa intaget av feta och söta livsmedel.
- Motionera regelbundet: ägna dig åt en fysisk aktivitet som passar din ålder och förmåga i cirka 30 minuter om dagen.
- Sluta röka: rökning ligger bakom en stor del av alla cancerformer och hjärt-kärlsjukdomar. Att sluta röka kan avsevärt minska risken för dessa sjukdomar.
- Begränsa alkoholkonsumtionen: drick måttligt och undvik överdrivenalkoholkonsumtion för att förebygga framför allt leverproblem.
Hantering av samsjuklighet i den medicinska miljön
Att hantera patienter som lider av samsjuklighet är ofta en utmaning för vårdpersonalen. Flera strategier kan införas för att optimera denna hantering:
- Samordning av vården: det är viktigt att upprätta ett samarbete mellan de olika specialister som behandlar patientens olika sjukdomar för att säkerställa en bättre samordning av vården.
- Helhetsbedömning av patienten: patientens samtliga hälsoproblem måste beaktas när man ställer diagnos och väljer vilka behandlingar som ska sättas in.
- Individanpassad vård: varje patient är unik och kräver skräddarsydd vård. Övervakningen måste ta hänsyn till varje individs särdrag (ålder, allmänt hälsotillstånd, livsstil etc.).
- Regelbunden utvärdering av behandlingarna: det är viktigt att regelbundet övervaka effektiviteten hos de behandlingar som införs för att förhindra komplikationer till följd av samsjuklighet.
Allmänläkarens roll i hanteringen av komorbiditet
Allmänläkare spelar en nyckelroll när det gäller att upptäcka och hantera samsjuklighet. Som patientens första kontaktpunkt måste de kunna identifiera varningstecken på associerade sjukdomar och vid behov hänvisa patienten till lämplig specialist. De kan också utarbeta en övergripande vårdplan som tar hänsyn till alla patientens hälsoproblem, samordna de olika inblandade medicinska yrkesgrupperna och regelbundet övervaka utvecklingen av den kliniska situationen.
Kort sagt är samsjuklighet en viktig fråga inom sjukvården, särskilt för patienter med kroniska sjukdomar. En bättre förståelse av detta fenomen och en optimal samordning av vården kan bidra till att förbättra livskvaliteten för de berörda.
